Utdöd fågel återuppstod och hotas på nytt

Aldabrarallen utplånades helt i en klimatkatastrof. Men den flygoförmögna fågeln har återuppstått genom evolution ur en nära släkting som kan flyga. Nu lever den åter på sin atoll i Indiska oceanen i Seychellerna utanför Afrikas östkust.

I en ny studie slår forskare fast att Aldabrarallen dött ut helt vid minst ett tillfälle — och därefter än en gång utvecklats till en flygoförmögen fågel som har stora likheter med den utdöda.

Fågeln, nära släkt med vitstrupig rall som har flygförmåga, dog ut när när klimatet på ögruppen Aldabra blev varmare. Alla andra landlevande djur och all flora slogs också ut när havsnivån steg och atollen dränktes i vattenmassor.

ÖAR STEG UPP UR HAVET

Prover som tagits i sediment visar att katastrofen inträffade för cirka 136 000 år sedan. Därefter sjönk vattennivån i samband med att det blev kallare. Aldabras öar blev åter synliga ovanför vattenytan; djur- och växtliv återkom.

Genom att jämföra bevarade vingben från utdöda fåglar före katastrofen med ben från rallar som på nytt koloniserat öarna tusentals år efteråt, kan forskarna slå fast att Aldabrarallen verkligen utvecklades en andra gång. Fågeln har alltså uppstått via evolution vid minst två tillfällen.

Båda gångerna har vitstrupiga rallar tagit sig till Aldabra. De har troligen flugit dit från Madagaskar, drygt 40 mil längre söderut i Indiska oceanen, där arten är vanligt förekommande.

FÖRLORADE FLYGFÖRMÅGA

Efter många generationer har atollens vitstrupiga rallar förlorat sin förmåga att flyga. Inga stora rovdjur förekommer naturligt på öarna, därför är egenskapen att kunna flyga under normala omständigheter inte central.

Att en art eller underart dör ut och åter utvecklas ur nära släktingar kallas iterativ evolution. Forskarna bakom studien förklarar i ett uttalande att de inte känner till något annat exempel på fenomenet som är så tydligt som Aldrabrarallens, vare sig bland rallar eller andra fåglar. Det rör sig alltså om en väldigt sällsynt händelse.

LÄTT BYTE FÖR MÄNNISKOR

Aldabrarallen finns bara på atollen Aldabra i Seychellerna, och den bedöms vara den nu enda levande fågeln i Indiska oceanens övärld som saknar flygförmåga.

Dronten — för många hundra år sedan vanlig på Madagaskar men utdöd sedan 1680-talet — är ett annat känt exempel på en flygoförmögen fågel. Arten var också orädd för människor och därför ett lätt byte för sjömän som klev i land och slavar som rymt och levde på ön.

Jakten på fåglarna var skoningslös och bidrog till att dronten utrotades, trots att den bofasta befolkningen på Madagaskar på 1600-talet aldrig översteg 50 personer, vilket kan jämföras med att över 25 miljoner lever där i dag.

HUSDJUR PlUNDRADE BON

Människornas husdjur – grisar, hundar, katter –  var också en orsak till att de stora fåglarna dog ut eftersom djuren plundrade bon på ägg och ungar. Krabbmakaker (ett slags markattartade apor) som människor förde med sig till Madagaskar var ytterligare en faktor liksom råttor som kom till Madagaskar med båtar.

Dronten är inte den enda fågel som försvunnit från Indiska oceanens övärld. Aldabrarallen är heller inte ensam i familjen rallar. Hela 440 — 1 580 arter av flygoförmögna rallar kan ha utrotats efter det att människor koloniserat eller besökt öarna enligt en bedömning. Såvitt känt är det dock enbart Aldrabrarallen som har utvecklats på nytt.

Ättlingar till skeppsråttor, som kom med människor till Aldabra på 1890-talet, är också i dag ett hot mot Aldabrarallen och andra fåglar på öarna. Att få bort de ovälkomna svartråttorna från öarna är nära nog omöjligt. Däremot har det gått att bli av med förvildade getter och en stor del av kattbeståndet. Rödfodyn, en invasiv tätting, är numera också historia.

TILLHÖR VÄRLDSARVET

Aldabra ingår i Unescos världsarv och är bland annat hemvist för världens största koloni av jättesköldpaddor. Utöver den återuppståndna rallen finns här andra unika fåglar, som Aldrabradrongon och Aldabrafodyn.

Världens näst största koloni av fregattfåglar och en av Indiska oceanens två ölevande kolonier med flamingo, har också bidragit till att Seychellernas myndigheter skapat rigorösa regler för att skydda och vårda miljön.

Öarna är relativt opåverkade av människor och därför sällsynt lämpade för studier av ekosystem och evolution. I dag är det främst ett litet antal forskare som under perioder får tillstånd att bo och arbeta på atollen. Turismen är däremot hårt reglerad både på land och i de omgivande vattnen. Alltför många besökare skulle öka hoten mot de känsliga biotoperna.

SPEKTAKULÄR NATUR

Aldabraatollen — till ytan världens näst största atoll — består av fyra störra öar och många mindre öar som bildats för cirka 400 000 år sedan. Grunden utgörs till stor del av kalksten, som skapats av lager på lager med rester av döda koralldjur. Hela atollen omges av ett stort korallrev med flera större öppningar mot havet.

Öarnas dramatiska kalksteksformationer och särpräglade artrikedom bidrar till känslan av spektakulär natur. Livet sjuder också i de grunda lagunerna och trånga passagerna mellan öarna. Svartfenad revhaj, knölval och späckhuggare hör till djur som observerats i området.

DRABBAT AV KORALLBLEKNING

I likhet med många andra öar i Seychellerna har Aldrabraatollen drabbats hårt av korallblekning i samband med El Niño, ett återkommande fenomen som påverkar klimat-, väder, och vattenförhållanden i delar av världen. Indian Ocean Dipole (IOD) är ett liknande lokalt fenomen, och det har ett komplicerat samband med El Niño.

När koralldjuren minskar kraftigt till följd av blekningen blir öarna mindre skyddade mot havet och mer utsatta för erosion. Uppvärmningen till följd av de pågående klimatförändringarna förvärrar effekterna; djuren dör om vattnet blir alltför varmt. Revens dämpande effekt på stormar och tsunamivågor avtar eller försvinner helt.

Hela biotopen i farozonen

Både stigande vattennivåer och erosion till följd av klimatförändringarna är ett hot mot Aldabras övärld, ofta omtalat som ett orört paradis. Försvinner Aldrabrarallen åter är det därför inte säkert att fågeln kan återuppstå via evolution eftersom hela dess biotop åter är i farozonen, denna gång främst som ett resultat av mänskliga aktiviteter

Att rädda korallreven utanför Aldabra och på andra håll är prioriterat i Seychellernas försök att bromsa effekterna av klimatförändringarna. CNN rapporterar att både regeringsprogram och flera medborgarintiativ pågår för att återplantera koralldjur i områden där de minskat kraftigt till följd av blekningen. Det kan vara räddningen, både för den flygoförmögna Aldabrarallen och dess paradisöar.

FAKTA OM STUDIEN: